Är du en resurs eller en medarbetare?

Resurs. Anställd. Personal. Kollega. Medarbetare.
Hur tänker du på dig själv? Vilka ord använder ni på din arbetsplats? Hur ser du i ledande ställning på människorna du jobbar med till vardags? Är det viktigt att fundera över språkbruk och benämningar?

Det råder såklart delade meningar om det. Människor väger in olika saker i olika benämningar och har olika förhållningssätt till begrepp. För egen del tycker jag begreppet resurs är alldeles för platt, objektifierande och neutralt för att användas om personer som är en del av en gemensam arbetsplats.
Jag gillar medarbetare.
Jag gillar innebörden när jag bryter isär och tolkar ordet: arbeta med.

För mig kommunicerar det att jobba ihop med andra människor. Tillsammans. För mig innebär det att lyssna, att ställa frågor, att bygga vidare på varandras idéer, att skapa lösningar tillsammans. Det är inbjudande och inkluderande. Det bidrar otvivelaktigt till motivation och engagemang. Det skapar grogrund för ömsesidig respekt och förtroende.

I en relation som bygger på tillit kan ansvar delas ut. Och tas emot. Det skapar goda förutsättningar att förvalta ett förtroende, ett uppdrag, ett projekt. Det erbjuder möjlighet för medarbetare att bli sedda. Att bli lyssnade till. Att bli litade på. Medarbetare som på lika villkor bidrar till gemensamma mål och ett gemensamt uppdraget svetsas samman.

Jag tror att utdelat ansvar, acceptans för fattade beslut och förtroende för metoder och processer leder till effektiva verksamheter som jobbar framåt med goda resultat.

Filosofiskt och bara en lek med ord? Kanske det.

Vem säger du hej till, och ger ett leende på morgonen?
Vem delar du ut ansvar och beslutsrätt till? Vem litar du på?
En resurs eller en medarbetare?

Ha det gôtt.

Krönika i Skövde Nyheter

Denna text är skriven av Johan Hoffman och publicerades ursprungligen som krönika i Skövde Nyheters papperstidning, 21 september 2017.